New York brought me free concert - who the fuck complains?!
Seg som vanligt men nu tänkte jag skriva lite kort om min Måndagskväll för den var speciell. Och jag kan rimma.
Som jag skrev så såg jag Evanescence i Måndags kväll. Det var lyx.
Började med att en av mina Amerikanska facebookvänner frågade om någon ville ha hans "extra biljett till Evanescence exklusiva spelning" på kvällen. Jag kastade mig typ över datorn och reserverade skiten! Det enda jag behövde dock var ett ok från värdföräldrarna eftersom de skulle börja spela 7 och då slutar jag vanligtvis.
De var som tur var snälla nog att släppa iväg mig vid 6 och efter att ha kutat i rekordtid till tunnelbanan och försökt använda "the force" på tågen för att få dem att gå snabbare så snubblade jag in på PC Richard & Son Theater i TriBeCa och väste ut "Ida Norberg, got a ticket put away for me". Fick ett snyggt armband, gömde min jacka bakom en pall och klev in i den minimala spellokalen 6:58.
Michel, polaren som gav mig extra biljetten, stod vid mixerbordet och jag tackade typ 1000 gånger för biljetten innan jag smög in bland publiken och försökte komma fram till scenen.
200 personer tjöt i ren förtjusning när Amy Lee och Co. klev upp på scenen och AGH - kvinnan är ju snygg på riktigt!
De spelade 6 låtar;
• What You Want - från nysläppta plattan
• Call Me When You're Sober
• Bring Me To Life - "I think you might know this one.."
• My Immortal - alltid lika vacker
• My Heart Is Broken - "Wait a minute, wait a minute, wait a minute. You already know this one? Really? Alright. I'm lying I actually stopped this song cause I totally fucked it up!"
Så fruktansvärt fantastisk röst. Rysningar överallt!
Kort set, visst, men har man väntat nästan 8 år på att få se och höra dem live så var det bara vacker. Dessutom betalade jag inte en penny och fick se dem med en sån minimal publik! Dagen efter spelade de på ett utsålt Terminal 5 för 3.000 pers.
Detta är mitt New York. Kommer sakna alla spontana konserter och små konsertsalar (wtf google translage? Venue låter mycket bättre!) som jag fått uppleva här. I Sverige har man väl tur om ett band har ett stop i Stockholm och då får man stå ut med att stå 200 meter från scenen. Här står man en meter från scenen med 200 andra. Skillnad? Ja.
Radiokanalen som arrangerade spelningen filmade allt och sände live via deras hemsida
Amy Lee *sigh*
"Happy Halloween everybody. I see a lot of masks in the audience. I decided to go as the chick from Effervescence"
Dricka vatten är gott. Ledsen trummis är ledsen.
Snyggt armband - gillar faktumet att de glömde i'et i Richard..
Som jag skrev så såg jag Evanescence i Måndags kväll. Det var lyx.
Började med att en av mina Amerikanska facebookvänner frågade om någon ville ha hans "extra biljett till Evanescence exklusiva spelning" på kvällen. Jag kastade mig typ över datorn och reserverade skiten! Det enda jag behövde dock var ett ok från värdföräldrarna eftersom de skulle börja spela 7 och då slutar jag vanligtvis.
De var som tur var snälla nog att släppa iväg mig vid 6 och efter att ha kutat i rekordtid till tunnelbanan och försökt använda "the force" på tågen för att få dem att gå snabbare så snubblade jag in på PC Richard & Son Theater i TriBeCa och väste ut "Ida Norberg, got a ticket put away for me". Fick ett snyggt armband, gömde min jacka bakom en pall och klev in i den minimala spellokalen 6:58.
Michel, polaren som gav mig extra biljetten, stod vid mixerbordet och jag tackade typ 1000 gånger för biljetten innan jag smög in bland publiken och försökte komma fram till scenen.
200 personer tjöt i ren förtjusning när Amy Lee och Co. klev upp på scenen och AGH - kvinnan är ju snygg på riktigt!
De spelade 6 låtar;
• What You Want - från nysläppta plattan
• Call Me When You're Sober
• Bring Me To Life - "I think you might know this one.."
• My Immortal - alltid lika vacker
• My Heart Is Broken - "Wait a minute, wait a minute, wait a minute. You already know this one? Really? Alright. I'm lying I actually stopped this song cause I totally fucked it up!"
Så fruktansvärt fantastisk röst. Rysningar överallt!
Kort set, visst, men har man väntat nästan 8 år på att få se och höra dem live så var det bara vacker. Dessutom betalade jag inte en penny och fick se dem med en sån minimal publik! Dagen efter spelade de på ett utsålt Terminal 5 för 3.000 pers.
Detta är mitt New York. Kommer sakna alla spontana konserter och små konsertsalar (wtf google translage? Venue låter mycket bättre!) som jag fått uppleva här. I Sverige har man väl tur om ett band har ett stop i Stockholm och då får man stå ut med att stå 200 meter från scenen. Här står man en meter från scenen med 200 andra. Skillnad? Ja.
Radiokanalen som arrangerade spelningen filmade allt och sände live via deras hemsida
Amy Lee *sigh*
"Happy Halloween everybody. I see a lot of masks in the audience. I decided to go as the chick from Effervescence"
Dricka vatten är gott. Ledsen trummis är ledsen.
Snyggt armband - gillar faktumet att de glömde i'et i Richard..
Så yes. Ännu en konsert avklarad, ännu ett band sett. Kommer få fet separationsångest när jag inte kommer kunna gå förbi Gramercy Theater, Irving Plaza och de andra konsertlokarerna längre och vara nostalgisk.
Fyfan.
Fyfan.
Kommentarer
Trackback
